Ett gammalt matrecept har troligen använts för första gången på mer än 280 år. Professor Jan Lindegren vid Uppsala universitet har låtit baka skorpor efter ett recept på suckariebröd från 1717. Doppade i konjak, enligt receptet, smakade de riktigt gott. Dessa skorpor skulle användas i Karl XII:s fälttåg mot Norge i slutskedet av det stora nordiska kriget. Karl införde en strategisk nymodighet i krigföringen, nämligen att man skulle ha med sig egna förråd av mat i fälttåget. 

Av Gunnar Lindgren

Vad som tidigare hade kännetecknat krigföringen och då främst val av krigsskådeplats var tillgång till mat på platsen. Därför har det varit så många slag i det bördiga Flandern. Andra rika jordbruksbygder har också haft många besök av arméer genom århundradenas lopp. Man vandrade med arméerna till en plats med mattillgång. Där var man så länge det fanns mat och furage. Därefter fick man söka sig till nya platser. Sällan brände och förstörde arméerna gårdarna. Det kunde vara kontraproduktivt. Brända jordens taktik tillämpades emellertid av ryssarna vid några tillfällen. Arméerna lade beslag på den mat och det foder som var ämnat för den lokala skatteuppbördsmannen, vilket gjorde att bönderna inte blev helt barskrapade. De måste kunna ha ett fungerande jordbruk för framtida skatter och arméer. 

Under förutsättning att man hade goda sjötransporter, med mat och foder, kunde man dock förlägga krigsskådeplatser på ställen där det var dålig tillgång på mat för armén. 

Betecknande för Norge på 1700-talet var att det inte var någon rik jordbruksbygd. Däremot var Norge en viktig virkesproducent för det dåtida Danmark. Virket behövdes till skeppsbyggnad. 1718 hade Danmark en större flotta en den svenska. För att svenskarna skulle kunna besegra Danmark, måste den starka danska flottan försvagas. Detta skulle ske genom att strypa virkesleveranserna till Danmark. Även Danmarks allierade och tillika Sveriges fiende, England, var mycket beroende att det norska timret till sin flotta och gruvindustri. Fälttåget mot Norge var sålunda strategiskt motiverat. 

Det nya och tillika det hemliga vapnet, var att den svenska armén skulle ha med sig egna matförråd. Detta hade aldrig tillämpats i stor skala förut i världshistorien. I fälttåget ingick 64000 man och 53000 hästar som skulle försörjas. Kravet på den medtagna maten var att den skulle vara näringsrik, färdiglagad och hållbar. Av ryssarnas matvanor under det stora nordiska kriget, hade troligen kungen fått inspiration till att använda ett hårt, torkat bröd. På ryska betyder suchoj torr. Skorpa på ryska heter suchar, som fick ingå i det svenska namnet Succariebröd. Detta bröd skulle bli den viktigaste komponenten i provianten i det norska fälttåget. 

Det detaljerade brödreceptet från 1717 är baserat på en surdeg av rågmjöl. Om man följer instruktionerna i receptet ska man få små, hårda tärningar. För att äta dessa skulle de blötas i ibland annat konjak. Alla landets bagare anlitades för bakningen av skorporna 1717. Bagerierna brottades med flera problem. Det var bland annat ont om bagarlärlingar som kunde utföra arbetet. Det var viktigt att skorporna blev bra, ty krigslyckan hängde på skorporna. Därför följde bagarna receptet minutiöst för att inte framkalla kungens vrede. Bagarna och även folket hade stor respekt för Karl XII. Det blev en nationell samling i samband med bakningen av skorporna. Alla "klämdes åt". En anledning till att kungen hade folket med sig i dessa ofärdstider var att han var enkelt klädd och helt främmande för de maner som vanligtvis förknippas med kungar. Dessutom såg folket att också den svenska eliten drabbades. Eliten i Sverige, dvs adeln, höga officerare, ämbetsmän hade blivit mer och mer missnöjda med kungen allteftersom det stora nordiska kriget pågick. Deras arbetsbördor blev tyngre och deras inkomster sämre mot slutet av kriget. Den svenska adeln kom heller aldrig att acceptera Karl XII:s anspråkslösa stil. Det stack i ögonen på dem. 

Före och under det norska fälttåget transporterades skorporna till frontavsnitten av bönderna genom kommenderingar. Vägarna på den tiden i Sverige var dåliga och oftast smala. När bönderna började frakta skorporna och furaget på vägarna uppstod det icke sällan trafikstockningar. Kungen insåg att han måste inför trafikregler för att mattransporterna skulle komma fram planenligt. 1718 kom därför Sveriges första Vägtrafiksförordning. Den sa bland annat att möte ska ske på höger sida av vägen, dvs högertrafik. 

Denna mobilisering i slutskedet av det stora nordiska kriget, för en krigstrött nation som Sverige, hade nog aldrig kommit till stånd om det inte var för den respekt och tilltro man hade för Karl XII. 

Det norska fälttåget med egna matförråd var en underhållsmässig framgång, som tog danskarna på sängen. Fälttåget hade alla chanser att lyckas om det inte hade avbrutits i och med Karl XII:s död. Norge hade förmodligen intagits tack vare skorporna. Om man dessutom hade besegrat Danmark - det är en annan femma!

Efter att Karl XII hade blivit skjuten vid Fredrikshalds fästning vädrade många nedtryckta svenska adelsmän morgonluft, och fjärmade sig mot allt som hade Karl XII:s förtecken. Detta gällde både mot bra och dåliga saker. Högertrafiksregeln, vilken av de flesta ansågs som en bra regel, ändrades enkom av dessa skäl till vänstertrafikregel 1719, som kom att gälla i Sverige fram till och med 1967. 

Inspirerade av svenskarnas underhållsstrategi, förberedde danskarna ett fälttåg mot Sverige 1719. Inför detta fälttåg skull danskarna bygga upp matförråd som skulle räcka för 6 månaders krigföring. De lyckades dock inte med denna uppgift. 

I samband med det fransk-tyska kriget 1870-1871 försökte tyskarna bygga upp och ta med sig matförråd i armén. Denna föresats misslyckades för att transportkapaciteten var otillräcklig. I första hand berodde detta på att dubbelspårig järnväg saknades för mattransporterna. Däremot beordrades åtskilliga tyska soldater ut på de franska åkrarna som man passerade när fransmännen retirerade. Dessa soldaterna fick överta de franska böndernas arbetsuppgifter för att den tyska armén skulle ha säker matförsörjning. Med hjälp av de skördande soldater vann tyskarna detta krig mot Frankrike.

Först i och med första världskriget 200 år senare kunde man upprepa Karl XII:s underhållsstrategi med egna matförråd i arméerna. 
 

Tillegg 1: 
Kart XII:s brev om brödet

Til åtskillige Herrar Commenderande wid Arméen, angående Succarie-Bröds bakningen til Magazinerne. Lund den 26 Februarii 1717. 

Carl &c. Wår synnerliga ynnest &c. Såsom Wår nådige wilje är, at intet annat bröd skal vara, än Succarie-Bröd, hwilket är skurit i små tärningar, och innan det torkas är twå tredjedels Tum i cubic; Altså sände Wi Eder härmed en underrättelse tilhanda, huru detta bröd rätt skal bakas, tårkas med nådig befallning, at I förfoge den anstalt, at det ej annat bröd för Fält-Magazinerne bliwer bakat, och at bakningen med flit blifwer fortsatt; börandes af hwar Tunna Qwarntorr Råg lefwereras 8 Lispund 6 och en half mark Succarie-Bröd, sedan Tullkappan är afdragen; men de öfrige omkostningarne wid bakningen komma särskilt at betalas. Hwarmed &c. Datum ut supra.

C A R O L U S.
 

Tillegg 2:
Underrättelse, huru Succarie-Bröd rätt skal bakas och tårkas.

  1.. Degen dertil blifwer wäl knådad, och 2:o syres uti et warmt rum i 16 timar, på det han så mycket bättre kunna upgäsa, och måste han för all ting wäl surna, men intet salt lägges deruti, emedan Brödet deraf fuktas och slår sig. Sedan arbetas degen wäl igenom med mjöl, och slås derefter up i bröd, hwilket
  2.. Bakas uti aflånga, runda eller fyrkantiga Limpor, som kunna wäga 10 à 12 marker och äro En och en half hand höga; Och sedan Brödet är wäl igenom bakat, så står det och kallnar åtminstone i 4, 6 eller 8 dagar, då det så mycket bättre låter skära sig och intet falla i smulor. 
  3.. Och när det således blifwit kallt och fast, så skäres det sönder först i skifwor och sedan i små tärningar , så stora, som 2 tredjedels tum i cubic, warandes at iakttaga, det alla tärningar blifwa lika store, så at de tillika kunna wäl igenomtårkas.
  4.. Torkningen sker uti en lagom warm ugn, så at brödet intet brännes eller kraften afgår, och måste det under torkningen esomoftast och wäl omröras, och sedan det således blifwit färdigt, så lägges det uti et torrt rum.
 

Succariebrödsreceptets enheter översatta till nya enheter
Enligt 1665 års system, som gällde tom 1735:
  a.. 1 tum = 2,474 cm
  b.. 1 tunna struket mått = 146,6 liter (gäller för torrvaror)
  c.. 1 tunna fast mått = 155,7 liter (gäller för torrvaror)
  d.. 1 kappa = 4,58 liter (gäller för torrvaror)
  e.. 1 lispund = 8,5 kg
  f..  1 mark = 0,34 kg (gäller för metaller)
  g.. 1 tvärhand = 4 tum = 9,9 cm
Detta innebär i receptet att med ca 150 liter kvarntorr råg ska man få ca 70 kg Succariebröd, i form av tärningskuber med sidlängden 1,65 cm. Brödet bakas i form av avlånga limpor med höjden ca 14 cm och med vikten 3,4 - 4 kg.

Av Gunnar Lindgren

Tillegg 3: Jakten på receptet - ein rapport om korleis Gunnar fann denne historia - og oppskrifta.  

Lagt ut på nettet 29. januar 2001.